Då var första skoldagen avklarad och det känns som om jag har börjat skolan igen efter en paus på två år ungefär. Man glömmer hur annorlunda det faktiskt är att gå på Globala jämfört med "vanliga" skolor. Det är svårt att förklara för någon som inte gått där, men ni som gör det förstår ju.

Hinner inte skriva så mycket innan mina ögonlock faller igen, men kan säga att jag är framme, resan gick bra och jag bor i ett enormt mysigt och fint litet hus med värdföräldrar som älskar att åka motorcykel runt hela världen och även att berätta om dessa resor. Känner mig hur välkommen som helst, köket är fullt av frukt och grönsaker och en av de första sakerna de sa till mig var "we have no rules, only experiences of things that haven't worked very well". Skolan ligger ett stenkast bort, börjar kl 9 imorgon och det ska bli väldigt intressant. Har varken låga eller höga förväntningar, utan det får bli som det blir. Jag har i alla fall ett ställe jag inte kommer ha några problem att kalla för "hem". Godnatt!

Jag tror inte jag insett förrän nu hur stort det här faktiskt är. Jag har länge haft känslan att, det kanske blir längre än ett år. Men det har inte landat i mig förrän nu, och förmodligen inte i någon annan heller, att detta troligtvis är den sista natten i mitt liv som jag kallar mitt orangea rum på Ruddammen för "hem". Även om det inte riktigt känns som mitt rum längre. Eftersom vi ska hyra ut rummet så är alla affischer nedplockade, kuddhörnan undanstuvad, garderoben tömd och alla böcker, skivor och småprylar är antingen nedpackade i flyttkartonger eller i min resväska. Och inte kommer väl jag komma hem och ställa tillbaka allt igen om ett år? Just nu känns det i alla fall högst otroligt.

You don't see it when your in it

Routines and habits make a blindfold

And I can't feel the safety of my childhood bed

See the flickering of the television

Or feel the touch of my father's hand

The place known as home

Becomes real when

You're about to leave it

Lying on my side I watch

As bare walls and empty shelves

Fill my stomach with stones

I wonder what the future holds

And I wish I could

Write the songs that he writes

Live the life that she does

But apathy creeps up on me

And the TV tells only lies

Of comfort and of safety

And I am not alive

I am wasting the gift

The world gave me at birth

I need to leave this place

It's time to leave my home

I'm back! Och jag har, som ni ser, gjort om min blogg en del. Anledningen till detta är att jag på måndag flyttar till London! Planen är att dra ner ambitionsnivån en bit när det gäller bloggandet. Det kommer inte längre vara en renodlad musikblogg (eller reseblogg, för den delen), utan jag kommer skriva lite vad jag har lust med. Detta för att de hemma i Sverige som är nyfikna på vad jag har för mig ska bli uppdaterade, och även för att jag vill komma igång och uppdatera regelbundet och ofta. Men fear not! Eftersom mitt liv till stor del kretsar kring musik så kommer det garanterat inlägg av den varan också. Målet är i alla fall fler och förmodligen kortare inlägg med ett bredare innehåll.