there will be love in the bodies of the elephants too

Till de få, tappra läsare som trots allt fortfarande går in på denna blogg då och då, vill jag börja med att be om ursäkt är jag är så förfärligt, okristligt, olidligt dålig på att uppdatera.

Jag ber om förlåtelse genom att skriva ner lite musik som jag blivit kär i de senaste veckorna, och kanske lysa upp någons tillvaro med lyckan det innebär att hitta ett nytt band man gillar. Okej, here goes!

Laura Marling - Charlie Fink av Noah and the Whales förra flickvän och Marcus Mumfords nuvarande, var tidigare med i NatW och har samarbetat med båda banden på deras olika skivor. Det är alltså indiefolk/nufolk eller vad man nu vill kalla det för, när den är som allra bäst. Underbara texter och melodier.

Johnny Flynn - Har tidigare pratat om honom som Mumford & Sons förband och har nu börjat lyssna ordentligt. Mer utpräglade folkinfluenser än annan indiefolk men riktigt riktigt bra.

The National - Jag kan bara säga ett ord för att beskriva deras musik: STORT. Låtarna är lugna men samtidigt så mäktiga och kraftfulla. Sångaren har en sån där underbart stor röst, á la Editors Tom Smith.

Här är en liten Spotify-playlist jag gjort med det som jag tycker om allra mest just nu.

Det kan vara så att det här blir det sista inlägget jag skriver i bloggen med det här upplägget. Det är nämligen så att den 14 juni ger jag mig ut på en liten U.K.-turné på 5 veckor, och jag har planer på att göra om den till en reseblogg under den tiden. Det kommer handla om musik då också såklart eftersom jag ska på en festival i Kent och se några band i London, men den kommer handla om andra saker också.

Det var allt för mig. Det är sommar, gå ut och njut!

RSS 2.0