211010
Jag har hittat ett nytt favoritställe. Nere vid floden här i Richmond, en bit bort från alla caféer och kanotklubbar, finns ett stort, gammalt pilträd som sträcker sina grenar ut över vattnet. Idag var jag ute på promenad i det underbara höstvädret, såg detta pilträd och bestämde mig för att gå närmare. Det visade sig att man kunde ta sig in under trädet, där de nerhängande grenarna bildade som en grotta, och sedan klättra ut på någon av de tjockare grenarna och sätta sig och dingla med benen över vattnet.
Det är någonting med vatten som får mig att känna mig så lugn och trygg. Jag skulle kunna sitta och bara titta på vågor i all oändlighet om jag inte hade något bättre för mig. Hav, floder och sjöar är så ofattbart stora och det känns som om de har en sådan enorm makt och vishet. Vattnet har ju liksom funnits på jorden typ 4 miljarder år längre än vad människan har, tänk vad mycket det har varit med om.
Vet inte riktigt var jag vill komma med det här inlägget, men det är ungefär allt intressant jag har att berätta från de senaste 3 förkylda dagarna.
Kommentarer
Postat av: Simone
å puss. jag kan bara tänka gammelmorpilrot!
Postat av: Mum
Här ligger snötäcke och träden är numera ganska nakna men vattnet i badkaret är varmt och skönt. Inte lika poetiskt dock som vid din river.
Postat av: Pappsen
Återvänd ofta till det där trädet, det kan bli Vishetens träd. Klickar på Gilla. Och Sputnik är Willow Green så jag sitter åtminstone under samma färg som du ibland!
Trackback
