Helgen spenderas i 18-årskrisens namn. Igår kväll satt jag hemma med en Ben & Jerry's och tittade på Bert och Eva & Adam. Idag har jag haft intimt umgänge med en Geografi-uppsats och som belöning när jag var klar tittade jag på mer Eva & Adam och åt upp glassen. Sen fick jag dåligt samvete och gick ut och sprang.

Morgondagen kommer förmodligen se ungefär likadan ut som idag. Har en hel del plugg till nästa vecka, men vill bli klar med allt i helgen så jag slipper hålla på med det när mina föräldrar och Tara är här.

Om exakt en vecka fyller jag 18 år. Jag ser fram emot det och har längtat efter det så mycket att det är svårt att beskriva, men samtidigt är jag livrädd. Är lite svårt att förklara varför, men liksom. Jag har varit ett "barn" hela mitt liv. Även om jag på senare år självklart fått ta det mesta ansvaret för mig själv så har jag i teorin alltid haft möjligheten att fucka up totalt, eller hamna i någon form av knipa och inte vara helt utlämnad åt mig själv. Det är jag förmodligen inte efter den 18 september heller, men ändå, i teorin!

Även om det är läskigt så är det helt underbart fantastiskt awesome samtidigt. Var och röstade i torsdags och kände mig galet vuxen och betydelsefull. Och det kommer bara bli bättre.